To Örebro University

The current labor market is undergoing an extensive transformation with increasing flexibility and digitalization, which leads to new forms of work and work environments. Remote and hybrid work became widespread during the Covid-19 pandemic and have since then remained popular and in demand. This study aims to, from an employee perspective, examine the social consequences of digitalization and flexibility within organizations and its impact on employees' cohesion. Previous research indicates that the advantages of remote work include increased flexibility, control over working hours, autonomy, and productivity. Disadvantages include increased work intensification, decreased satisfaction with colleagues, and social isolation. The social consequences are both positive and negative concerning the work environment and relationships with colleagues. The theoretical framework applied include Gidden’s (1990) theory of the separation of time and space and expert systems, as well as Karasek and Theorell’s (1990) theory of demands, control, and social support. The study is qualitative and based on semi-structured interviews. Interviewees work both on-site and remotely and have done so for at least two years. This study's findings highlight that work place cohesion is considered to be stronger on-site than remote. At the same time, cohesion in the work group is perceived to be strong under the digital circumstances. Positive social consequences include increased flexibility and better collaboration between colleagues that work in different places. Negative social consequences involve the risk of isolation, decreased interaction and difficulties cooperating. Areas for improvement can be having a limited number of days working remotely and increasing the opportunity for non-work related activities among colleagues working remotely.

Dagens arbetsmarknad genomgår en betydande förändring med ökad flexibilitet och digitalisering vilket medför nya former för arbete och arbetsmiljö. Distans- och hybridarbete blev vanligt förekommande under Covid-19 pandemin och arbetsformen har sedan dess fortsatt vara populär och efterfrågad. Denna studies syfte är att utifrån ett arbetstagarperspektiv undersöka de sociala konsekvenserna av digitalisering och flexibilisering inom organisationer och dess påverkan på anställdas sammanhållning. Tidigare forskning visar att fördelar med distansarbete inkluderar ökad flexibilitet, arbetstidskontroll, autonomi och produktivitet. Nackdelar inkluderar ökad arbetsintensifiering, minskad tillfredsställelse med kollegor och social isolering. De sociala konsekvenserna är både positiva och negativa i förhållande till arbetsmiljön och relationerna till kollegor. Den teoretiska referensram som tillämpas är Giddens (1990) teori om åtskiljandet av tid och rum och expertsystem, samt Karasek och Theorells (1990) teori om krav, kontroll och socialt stöd. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna arbetar både på plats och på distans och har gjort det i minst två år. Studiens resultat synliggör att sammanhållningen upplevs starkare på plats än på distans, samtidigt som sammanhållningen på distans är stark under de digitala omständigheterna. Positiva sociala konsekvenser inkluderar ökad flexibilitet och förbättrat samarbete mellan åtskilda kollegor. Negativa sociala konsekvenser innefattar risk för isolering, minskad interaktion och samarbetsproblem. Förbättringsområden kan vara att ha ett begränsat antal dagar på distans samt att öka möjligheten för icke-arbetsrelaterade aktiviteter bland kollegor på distans.