To Örebro University

This study explores female students' experiences of gender equality within technical educational environments in Sweden using qualitative interviews. The theoretical framework is based on Giddens' structuration theory and West and Zimmerman's concept of "doing gender," which provide a lens for understanding the dynamic interplay between structure and agency in shaping gender relations. The study investigates three central research questions. First, it examines how female students experience gender equality within these educational settings. Next, it explores how women adapt to a male-dominated educational environment. Finally, it analyzes how gender perceptions within technical education affect female students' self-image. Previous feminist research has described academia as hierarchical and discriminatory, where structural patterns create objectification and stereotypes for both women and men. These patterns have contributed to a lack of diversity, particularly in terms of gender diversity, which is one of the most significant challenges for both technology companies and academic institutions today. The results provide an in-depth insight into the complex and varied picture of perceived gender equality. Many respondents reported a sense of being undermined by male peers, indicating a discrepancy between the formal discourse on gender equality and the lived experiences of female students. Female students often employed adaptive strategies such as asserting their competence and forming supportive networks, yet pervasive gender stereotypes continued to influence their self-perception and academic engagement. The study underscores the need for comprehensive strategies that address both quantitative and qualitative aspects of gender equality, emphasizing structural, cultural, and social dimensions.

Denna studie utforskar med hjälp av kvalitativa intervjuer kvinnliga studenters upplevelser av jämställdhet inom tekniska utbildningsmiljöer i Sverige. Den teoretiska ramen bygger på Giddens strukturationsteorin och West och Zimmermans teori “att göra kön”, vilka ger en lins för att förstå det dynamiska samspelet mellan struktur och agens i formandet av genusrelationer. Studien undersöker tre centrala forskningsfrågor. Först undersöks hur kvinnliga studenter upplever jämställdhet inom dessa utbildningar. Därefter utforskas hur kvinnor anpassar sig till en mansdominerad utbildningsmiljö. Slutligen analyseras hur föreställningar om kön inom tekniska utbildningar påverkar kvinnliga studenters självbild. Tidigare feministisk forskning har beskrivit akademin som hierarkisk och diskriminerande, där strukturella mönster skapar objektifiering och stereotyper för både kvinnor och män. Dessa mönster har bidragit till en bristande mångfald, särskilt när det kommer till könsdiversitet, vilket utgör en av de mest påtagliga utmaningarna för både teknikföretag och akademiska institutioner idag. Resultatet ger en djupgående inblick i den komplexa och varierande bilden av upplevd jämställdhet. Många respondenter rapporterade en känsla av att vara underminerad av manliga kamrater, vilket tyder på en diskrepans mellan den formella diskursen om jämställdhet och kvinnliga studenters levda erfarenheter. Kvinnliga studenter använde ofta adaptiva strategier som att hävda sin kompetens och bilda stödjande nätverk, men genomgående könsstereotyper fortsatte att påverka självuppfattningen och akademiskt engagemang. Studien understryker behovet av övergripande strategier som tar upp både kvantitativa och kvalitativa aspekter av jämställdhet, med betoning på strukturella, kulturella och sociala dimensioner.