To Örebro University

Introduktion: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Den vanligaste undersökningsmetoden för akut stroke är datortomografi. Vid dessa undersökningar krävs samarbete mellan olika yrkeskategorier där god kommunikation har en betydande roll. Röntgensjuksköterskan ansvarar för undersökningen, som kan upplevas stressig och ställer krav på deras kompetens.

Syfte: Syftet är att undersöka hur röntgensjuksköterskan upplever att arbeta under en akut stroke undersökning, även kallat Rädda hjärnan undersökning.

Metod: Studien utfördes som en kvalitativ enkätstudie med kvantitativa inslag, där olika innehållsanalyser av data utfördes. I studien deltog 28 röntgensjuksköterskor från tre olika sjukhus.

Resultat: Deltagarna känner sig säkra i sina yrkesroller men upplever ändå både positiv och negativ stress. Samarbetet mellan röntgensjuksköterskekollegorna fungerar bra, men kan förbättras med andra yrkesgrupper. Gemensam träning kan förbättra kommunikationen mellan yrkesgrupperna och ömsesidig förståelse. Försenade Rädda hjärnan-larm och distraktioner i manöverrummet framstår som betydande stressfaktorer.

Slutsats: Även om röntgensjuksköterskor känner sig trygga i sin yrkesroll, finns det fördelar med att träna tillsammans med andra yrkesgrupper för att stärka kommunikationen och samarbetet. Försenade strokelarm är den främsta orsaken till stress och behöver åtgärdas.

Introduction: Stroke ranks as Sweden's third leading cause of death. The preferred method for diagnosing acute stroke is computed tomography, requiring collaboration among professionals where communication is vital. Radiographers oversee these examinations, which are both stressful and demanding, requiring high levels of competence.

Aim: The purpose is to investigate radiographers work experiences during a acute stroke examination, also called Save the Brain examination.

Method: This qualitative survey study incorporated quantitative elements and involved content analysis of data. It included 28 radiographers from three hospitals.

Results: Participants expressed feeling secure in their professional roles but acknowledged experiencing both positive and negative stress. Collaboration between radiography colleagues was generally positive, yet collaboration with other professional groups showed room for improvement. Enhanced communication between these groups could be achieved through joint training, fostering mutual understanding. Major stressors included delayed Save the brain alarms and distractions in the control room.

Conclusion: Despite feeling confident in their professional roles, radiographers can further improve communication and collaboration through cross-disciplinary practice with other professionals. It's imperative to address delayed strokealarms, as they constitute a significant source of stress.