To Örebro University

Under det senaste året har det rapporterats om att rörelseförmågan bland barn och ungdomar blir allt sämre och att deras fysiska aktivitet successivt minskar. Denna utveckling utgör både ett nuvarande och framtida samhällsproblem med stora negativa konsekvenser för folkhälsan. Tidigare forskning på området visar att skolan utgör en unik arena för att genomföra förändringsarbeten på bred front och över hela samhället då skolan i stort sett når alla barn oavsett ålder, kön eller socioekonomisk bakgrund. Med utgångspunkt i detta syftar uppsatsen till att undersöka hur skolor kan arbeta för att öka grundskoleelevers fysiska aktivitet under skolraster. För att svara upp mot uppsatsens syfte ska följande frågeställningar besvaras: 1) Hur kan skolans fysiska skolgårdsmiljö utformas för att öka grundskoleelevers fysiska aktivitet under skolraster? och 2) Hur kan rastaktiviteter utformas för att öka grundskoleelevers fysiska aktivitet under skolraster?

Metoden för uppsatsen är en systematisk litteraturstudie. Vid sökprocessen användes databaserna SportDiscus, ERIC och Scopus. I litteraturstudien valdes 20 vetenskapliga artiklar ut utifrån förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier för att besvara studiens syfte och frågeställningar. De utvalda artiklarna analyserades genom att identifiera mönster, likheter och skillnader under kodningsprocessen för att sedan sortera resultaten i teman utifrån de två frågeställningarna.

Resultatet visar att flera olika strategier kan användas för att öka grundskoleelevers fysiska aktivitet under raster. Av resultatet framgår att faktorer som organiserade aktivitetsytor, tillhandahållande av utrustning, en varierad skolgårdsmiljö, aktiva rastvärdar, organiserade aktiviteter samt elevinflytande har positiva effekter för grundskoleelevers fysiska aktivitet. Av detta följer att den första slutsatsen är att skolors arbete för att öka fysisk aktivitet under raster kan utgå från flera olika perspektiv och anpassas efter den specifika skolans förutsättningar och resurser. Den andra slutsatsen är att utvecklingsarbete med raster bör inkludera hög grad av elevinflytande för att tillgodose elevernas preferenser och därmed öka deras motivation att vara aktiva under rasterna. Den tredje, och sista slutsatsen, är att aktiv vuxennärvaro i kombination med ett brett utbud av organiserade aktiviteter är viktigt för att öka alla elevers fysiska aktivitet, framför allt för de elever som annars inte är fysiskt aktiva under rasterna.