To Örebro University

In recent years, sustainable development has gained increasing attention, particularly within the banking sector. This bachelor's essay examines how two Swedish banks, SEB and Ekobanken, present their sustainability efforts and adapt them to their stakeholders' groups. The essay further explores the tension of whether the banks use CSR (Corporate Social Responsibility) to achieve commercial goals while being expected to take on increased social responsibility, or whether they are only working with CSR to fulfill the legal requirements for sustainability reporting. The study, based on a document analysis of the bank’s annual and sustainability reports, employs institutional theory with a focus on isomorphism and legitimacy as theoretical frameworks to analyze their work on social sustainability. The results indicate that the selected banks work with sustainability within the framework of CSR and that their sustainability reports have similarities, which points to isomorphism. Ekobanken presents sustainability as its main focus and aligns its business goals and vision with its sustainability efforts, while SEB emphasizes sustainability as an important part of its operations but also focuses on other goals, such as providing economic returns for its shareholders. The banks' CSR efforts are also adapted to meet the expectations of their stakeholders. SEB frequently describes its stakeholder groups and how it works to meet their expectations, for example through equality, diversity, and long-term relationships. On the other hand, Ekobanken is more clearly targeting stakeholders who value sustainable development, leading them to expect the bank to prioritize social goals. SEB's stakeholders appear to focus more on both commercial and social goals. Although the term CSR is mentioned sparingly in the reports, both banks operate based on its principles, which may reflect an adaptation to the new CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) legislation. This thesis highlights how banks present the balance between social and commercial goals, thereby contributing to a deeper understanding of corporate sustainability practices in the banking sector from a sociological perspective.

Under de senaste åren har frågor om hållbar utveckling fått ökad uppmärksamhet, särskilt inom banksektorn. Denna kandidatuppsats undersöker hur två svenska banker, SEB och Ekobanken, framställer sitt hållbarhetsarbete och anpassar det för att möta deras olika intressentgrupper. Uppsatsen studerar vidare spänning mellan huruvida bankerna framställer att de använder CSR (Corporate Social Responsibility) för att uppnå kommersiella mål samtidigt som de förväntas ta ökat samhällsansvar eller om de enbart arbetar med CSR för att uppfylla lagkraven för hållbarhetsrapportering. Studien, som baseras på en dokumentstudie av bankernas års- och hållbarhetsredovisningar, använder nyinstitutionell teori med fokus på isomorfism och legitimitet som teoretiska ramar för att analysera deras arbete med social hållbarhet. I resultatet konstateras att de utvalda bankerna arbetar med hållbarhet inom ramen för CSR och att deras hållbarhetsredovisningar har likheter, vilket visar på isomorfism. Ekobanken framställer hållbarhet som sitt huvudsakliga fokus och anpassar sina affärsmål och vision till hållbarhetsarbetet, medan SEB betonar hållbarhet som en viktig del av sin verksamhet men även fokuserar på andra mål, som ekonomisk avkastning för aktieägarna. Bankernas arbete med CSR anpassas också efter intressenternas förväntningar. SEB beskriver ofta sina intressentgrupper och deras arbete för att möta dessa förväntningar genom exempelvis jämställdhet, mångfald och långsiktiga relationer. Ekobanken å andra sidan riktar sig tydligare mot intressenter som värderar hållbar utveckling, vilket gör att dessa förväntar sig att banken prioriterar sociala mål. SEB:s intressenter tycks ha ett större fokus på både kommersiella och sociala mål. Trots att CSR-begreppet nämns sparsamt i redovisningarna arbetar båda bankerna utifrån dess principer vilket kan spegla en anpassning till den nya CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) lagstiftningen. Uppsatsen belyser hur bankerna framställer balansen mellan sociala och kommersiella mål och bidrar därigenom till en fördjupad förståelse för företags hållbarhetsarbete inom banksektorn med en sociologisk utgångspunkt.