Syftet med denna studie är att belysa elevers upplevelser av tillhörighet och utanförskap på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Med utgångspunkt i kvalitativ forskningsmetod genomförs tre livsvärldsintervjuer med elever från årskurs 3 på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Elevernas berättelser analyseras utifrån de teoretiska begreppen belonging och social kategorisering i form av in- och utgrupper. I resultatet framkommer att elevers upplevelser av tillhörighet och utanförskap förhandlas i olika kategorier av sammanhang, i relationer till andra elever och lärare, samt baserat på elevens individuella egenskaper. Musikaliska sammanhang på eller utanför utbildningen tenderar att bidra till upplevelser av tillhörighet, medan sociala sammanhang oftare upplevs exkluderande. De sociala relationerna på skolan är avgörande för elevens förutsättningar för tillhörighet eftersom eleven behöver bli välkomnad och erkänd som ingruppsmedlem för att känna tillhörighet. Elevens upplevelse av tillhörighet baseras dels på elevens uppfattning om sig själv i förhållande till sammanhanget dels på hur andra ser på och värderar eleven. Sammantaget framkommer det att elevers upplevelser av tillhörighet och utanförskap är en svår balansgång, där eleven vill sticka ut i olika sammanhang men inte för mycket. Att sticka ut socialt och musikaliskt, inom ramen för skolans normer och kultur, skapar möjligheter till tillhörighet genom att höra till, passa in, känna sig hemma och spela roll. Om eleven däremot sticker ut för mycket faller den utanför ramen för ingruppsprototypen och riskerar då att hamna i utanförskap.