To Örebro University

Tidiga erfarenheter av litteratur sätter spår i den fortsatta litterata och språkliga utvecklingen, inte minst genom socialisering in i en skriftspråklig kultur. I förskolans kontext pågår litteraturaktiviteter där barn interagerar med andra barn i möten över böcker, digitala skärmar och material för berättande. I dessa möten skaffar sig barnen erfarenheter av andra barns sätt att förstå berättelsers struktur, litteraturens innehåll och hur innehållet kan delas. Artikeln vill bidra med kunskap om hur 1–2-åriga barn interagerar i möten med litteratur och varandra när pedagoger inte är involverade. Tidigare forskning visar att högläsning och litteratursamtal är väsentliga inslag i språkutvecklande undervisning, men det finns utmaningar för förskolans personal att möta barnens läsglädje på ett givande sätt. Med hjälp av en bred definition av litteratursamtal som betonar multimodal kommunikation analyseras observationer av barn som interagerar med varandra runt litteratur och material för berättande. Studien identifierar tre former av litteratursamtal: litteratursamtal med fokus på innehåll och identitet som läsare, litteratursamtal med fokus på handhavande av verktyg och litteratursamtal med fokus på bearbetning i lek. De tre identifierade formerna belyses med praktiknära exempel. Artikeln visar att litteratursamtalen inte är fixerade vid en verbal bearbetning av innehållet utan synliggör olika uttryckssätt för barn att visa sina perspektiv och kunskaper. Slutligen poängteras att barns multimodala litteratursamtal inte bara främjar olika strategier för läsning och berättelser utan även skapar förståelse för olika medier. 

Early experiences with literature leave a lasting impact on continued literacy development, particularly through socialization into a literate culture. In the context of early childhood education, literary activities take place where children interact with other children through books, digital screens, and storytelling materials. In these interactions, children gain insights into other children’s ways of understanding narrative structure, the content of literature, and how this content can be shared. This article aims to contribute knowledge about how children aged 1–2 years interact in literary encounters when educators are not involved. Previous research indicates that reading aloud and literary discussions are essential components of language-developing education, but there are challenges for early childhood educators in engaging with children’s joy of reading in a meaningful way. By using a broad definition of literary discussions that emphasizes multimodal communication, observations of children interacting with each other around literature and storytelling materials are analyzed. The study identifies three types of literary conversations: Literature conversations focusing on content and reader identity, Literature conversations focusing on handling, and Literature conversations focusing on processing through play. The tree identified forms are illustrated with empirical examples. The article indicates that literature conversations are not fixed on verbal processing of the content but highlight different ways for children to express their perspectives and knowledge. Finally, it emphasizes that children’s multimodal literary discussions not only foster different strategies for reading and storytelling but also create an understanding of various media.