Uppsatsen inleds med att introducera problemområdet om hur marginaliserade grupper generellt har representerats. Fokuserar denna uppsats att undersöka hur vita privilegier, rasism och homofobi kommuniceras i serien Monster: Dahmer. För att åstadkomma detta har 41 Krippendorffs innehållsanalys använts för att se mönster och kategorier. Uppsatsen ämnar därmed belysa hur Monster: Dahmer lyckats att utmana eller förstärka traditionella skildringar av marginaliserade grupper. Den tidigare forskningen fokuserade på hur könsbaserat-våld och känsligheten som en central del i rasbaserad-filmer samt hur marginaliserade grupper skildras i audiovisuellt innehåll. Därav fanns det en tydlig utgångspunkt i forskningen där en innehållsanalys av serien Monster: Dahmer skulle bidra med att synliggöra hur marginaliserade grupper gestaltas. Det teoretiska ramverket innehåller teorier som kritisk rasteori, intersektionalitet och queer teori som hjälper undersökning av dessa politiska teman. Analysen innehåller mönster som bearbetar: vita privilegier, rasism och homofobi. Monster: Dahmer visar därmed en skildring av dessa teman som samverkar med samhällets strukturer. Däremot uppstår problem i skildringen av marginaliserade individer och deras komplexitet eftersom Jeffrey Dahmer förankras i en tradition där den vita gärningsmannen får mest utrymme.