To Örebro University

Crime has historically been perceived as a male-dominated phenomenon. However, in recent years, more women have been identified as criminals, representing a group previously overlooked by society and research. This study aims to explore the experiences of former criminal females and their engagement in a criminal lifestyle. The research questions explore the reasons for entering and exiting a criminal lifestyle, its consequences, and the gender differences. Previous research highlights that absent parents and criminal partners can influence women to a criminal lifestyle. Research also shows that women are often seen as "doubly deviant," because they are defying societal norms of femininity by being a criminal woman. Lastly, research highlights that criminality is not associated with traditional femininity and does not serve as a way for women to affirm their gender identity. This study uses a qualitative approach, with data collected through semi-structured interviews. The theoretical framework includes Goffman’s theory of stigma, Becker’s labeling theory, and Connell’s gender and masculine theory. The findings reveal that reasons for engaging in a criminal lifestyle varied but often included growing up in dysfunctional families, relationships with criminal partners, and financial motivations. After a criminal lifestyle the women in the study identified managing stigma and dealing with the lasting label of being a criminal as the most significant challenges. The women in the study also highlighted gender inequality within criminal environments, where gender norms and behaviors placed women in subordinate positions, as the man was seen as superior.

Kriminalitet har historiskt sett betraktats som ett manligt fenomen. Under senare år har fler och fler kriminella kvinnor identifierats, en grupp som tidigare varit osynlig för samhället och forskning. Denna studie syftar till att undersöka före detta kriminella kvinnors erfarenheter av en kriminell livsstil. Studiens forskningsfrågor fokuserar på orsakerna till att börja och avsluta en kriminell livsstil, konsekvenserna av detta samt könsskillnader. Tidigare forskning belyser att frånvarande föräldrar och kriminella partners kan ses som orsaker till att kvinnor väljer en kriminell livsstil. Vidare visar forskning att kvinnor betraktas som “dubbelt avvikande" då de utmanar samhällets normer om kvinnlighet och är kriminella. Tidigare forskning belyser även att kvinnliga normer inte är förknippade med kriminalitet, det blir aldrig ett sätt för kvinnor att stärka sin kvinnlighet. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där empiri samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Goffmans teori om stämpling i relation med Beckers stämplingsteori samt Connells genusteori utgör studiens teoretiska ramverk. Studiens resultat visar att orsakerna till att välja en kriminell livsstil var individuellt men med vissa likheter, såsom att växa upp i en dysfunktion familj, kriminell partner och ekonomisk motivation. Hantering av stigma och en kriminell stämpel ansågs som de två främsta konsekvenserna som kvinnorna upplevde efter en kriminell livsstil. Kvinnorna i studien jämförde sig med män vid berättelser om livet i den kriminella världen där det fanns tydliga könsnormer och genusbeteenden som förminskade deras position då mannen sågs som överordnad.