Poddmediets växande popularitet under de senaste två decennierna har ofta förklarats med dess förmåga att skapa en känsla av närhet till lyssnaren – en intimitet som företrädesvis tillskrivs det individuella och mobila lyssnandet, den tekniska tillgängligheten, liksom poddarnas innehåll och format (ex. Berry 2016). Drygt hälften av poddlyssnarna säger sig också ha en så stark personlig koppling till deltagarna i sina favoritpoddar att de betraktar dessa som vänner (Acast 2024).
Sambandet mellan deltagarnas språk och lyssnarnas engagemang har undersökts på aggregerad nivå i studier av utländska poddar (ex. Reddy et al. 2021; Markowitz 2025). Med pragmatik som teoretisk utgångspunkt analyserar jag i mitt pågående avhandlingsprojekt hur interaktionell intimitet konstrueras i olika kategorier av svenskspråkiga samtalspoddar. I det här föredraget riktas fokus mot den skiftande klusiviteten (Filimonova 2005; Pavlidou 2014) i sportpoddarnas tilltal och omtal. Medan tidigare studier av svenskt talspråk främst har kartlagt hur 1 persons pronomen VI används för att konstruera identiteter och gemenskaper (ex. Engblom 2004; Moberg & Eriksson 2013; Andersson 2021), omfattar denna studie även 2 och 3 persons pronomen NI och DE, och den roll dessa spelar i konstruktionen av interaktionell intimitet i poddar (Adler Berg 2023; Euritt 2023). Med exempel från tolv svenskspråkiga sportpoddar synliggörs hur poddeltagarna (re)konstruerar supporteridentiteten i och genom skiftningarna i klusivitet och pronomenval – såväl i relation till andra deltagare, lyssnare och supportrar, som till enskilda händelser kopplade till klubbar, spelare och ledare. Utifrån dessa resultat presenterar jag under föredraget ett förslag till typologi för klusivitet i svenskt talspråk.