Studien syftar till att kartlägga hur de tre internationellt inspirerade temana kontroll, folkhälsa samt kvinnan som offer synliggörs i en svensk kontext genom SOU-rapporter samt den svenska dagspressen under 1900-talet. Fokus ligger på hur prostituerade behandlas utifrån temana kontroll, folkhälsa och kvinna som offer under åren 1923, 1949 samt 1995. Undersökningen bygger på en kvalitativ textanalys där Hirdmans genuskontrakt och Mackinnons radikalfeministiska tankar används som teoretisk ram. I studien tillämpas en systematiskt tematisering där temana redovisas var för sig, där källmaterialet presenteras i en kronologisk ordning. Studiens resultat visar att prostituerade kvinnor under fösta hälften av 1900-talet främst framställs som samhällshot i behov av kontroll. Mot slutet av århundradet förändras kontrollperspektivet till ett fokus på ingripanden snarare än att upprätthålla ordning i linje med kriminaliseringsdebatten. Prostituerade kvinnor ses inom temat folkhälsa som smittspridare och en fara för folkhälsan vilket är genomgående under hela seklet. Temat kvinnan som offer visar däremot på en förändring - från att vara ett offer för soutenörerna till att under 1990-talet alltmer betraktas som ett offer för manlig makt, sexualitet och ekonomisk utsatthet, på grund av kriminaliseringsdebatten. Sammantaget visar studiens resultat hur bilden av den prostituerade kvinnan förändras över tid - från att ha betraktats som ett samhällsproblem till att i allt högre grad ses som ett offer för prostitutionens strukturer.