To Örebro University

oru.seÖrebro University Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fullmaktsläran: Fullmaktsförhållandets struktur i svensk rätt
Örebro University, School of Behavioural, Social and Legal Sciences.
2025 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Fullmaktsläran kan vid första anblick framstå som enkel. Konstruktionen bygger på att en person ger en annan rätt att företa rättshandlingar för sin räkning, vilket leder till att rättsverkningar uppkommer mellan huvudmannen och tredje man. Det är alltså inte mellanmannen, utan huvudmannen, som blir bunden. I praktiken uppstår dock flera rättsliga utmaningar, särskilt eftersom det kan vara svårt att avgöra om fullmäktige har agerat inom ramen för sin behörighet och befogenhet. Regleringen i 2 kap. avtalslagen är relativt begränsad och kräver tolkning för att förstås i ett praktiskt sammanhang. Uppsatsen syftar därför till att klargöra innebörden av de rekvisit som måste vara uppfyllda för att en fullmakt ska uppkomma och upphöra, samt att undersöka hur dessa rekvisit tillämpas beroende på vilken typ av fullmakt det rör sig om. I analysen tydliggörs att rekvisiten viljeförklaring, rättshandling, partsbildning och gränser för fullmakten, utgör den gemensamma struktur som gäller för alla fullmakter. Partsbildningen är i sin funktion alltid densamma, eftersom syftet med fullmakten är att binda huvudmannen och tredje man genom fullmäktiges rättshandling. Samtidigt varierar uttrycket för viljeyttringen, vilket i sin tur påverkar vilken typ av fullmakt som uppkommer och därmed vilken behörighet och befogenhet som följer. Analysen visar att fullmaktens uppkomst förutsätter att samtliga fyra rekvisit är uppfyllda, men att det är viljeyttringen som utgör det centrala momentet. Uppsatsens slutsats är att det främst är viljeyttringens adressat och uttrycksform som särskiljer de olika fullmaktstyperna, samt den behörighet och befogenhet som följer av den fullmaktstyp viljeyttringen ger upphov till. Dessa faktorer avgör både om en fullmakt uppkommer och vilken typ av fullmakt det rör sig om. De bestämmer därmed fullmaktens karaktär, vilket påverkar såväl tredje mans skydd som huvudmannens ansvar. Återkallelsen sker ofta på ett sätt som motsvarar hur fullmakten uppkom, men detta samband gäller inte i alla fall.

Place, publisher, year, edition, pages
2025. , p. 29
National Category
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:oru:diva-122339OAI: oai:DiVA.org:oru-122339DiVA, id: diva2:1982146
Subject / course
Rättsvetenskap (juristprogrammet)
Supervisors
Examiners
Available from: 2025-07-07 Created: 2025-07-07

Open Access in DiVA

fulltext(463 kB)350 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 463 kBChecksum SHA-512
0c1e675008bc64eab79292fababd8ddd17c0f2ddeca768034b86c2bfc8550efbc9def7ad94d1cbc2e99aa8d50af5c3927c8ada0a989a8401e9e55d14e83e0480
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Behavioural, Social and Legal Sciences
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 352 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 162 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf