Redan 1990 skriver Marianne Ekström (Pipping) i sitt förord i avhandlingen Kost, klass och kön om betydelsen av att se på måltiden som en gemensam handling. Hon refererar till sociologen Georg Simmels (1993) betraktelsesätt att måltiden både kan vara en individuell handling och på samma gång en gemensam händelse. Marianne gör en liknelse mellan sin avhandling och processen att ställa till ett gästabud, ett arbete som är ett kollektivt projekt. Hon liknar även avhandlingsarbetet med en offentlig måltid och den komplexa produktionsprocess som ligger bakom. Nästan 25 år senare är dessa tankar om at tmåltiden är mer än bara maten vi äter fortfarande högst aktuella. Måltidsfrågor diskuteras flitigt i media och den offentliga måltidssektorn i Sverige är nu av intresse i debatten om hur man kan skapa positiva matupplevelser med gästen i fokus. Måltider som serveras i en offentlig kontext är en viktig del av det svenska välfärdssamhället och innefattar skola, vård och omsorg. Dessa måltider regleras av statliga styrdokument där kunskap och fakta om näringsriktig mat är väl etablerade och grundar sig på de nordiska näringsrekommendationerna, NNR (Livsmedelsverket, 2013). Idag finns det diskussioner om att bredda måltidens perspektiv och titta mer mot individuella önskemål och behov samt helheten i måltidskedjan, därmed ökar efterfrågan på nya redskap för måltidsplanering och hur man skapar tillfredsställande måltidsupplevelser i den offentliga måltidssektorn.
Vänbok till Marianne Pipping Ekström
Utgiven i samarbete med Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet