Häktning av barn och dess långa häktningstider har länge kritiserats. Från och med år 2020 utgör lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter [barnkonventionen] svensk lag och uppställer därmed krav på frihetsberövanden. Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar barn får häktas och om regleringen överensstämmer med barnkonventionens bestämmelser och krav. Därför redogörs det även för bestämmelser i barnkonventionen och de artiklar som valts ut för utredningen är artikel 3.1 och artikel 37 b. I syftet ingår det även att utreda hur de nya lagförslagen som föreslås träda i kraft i augusti om skärpta regler för unga lagöverträdare, påverkar häktningsförutsättningarna för barn. Utredningen genomförs med hjälp av den rättsdogmatiska metoden.
Slutsatsen som dras i uppsatsen är att svensk rätt innehåller flera särskilda skyddsbestämmelser för barn vid häktning. Förutom att de allmänna häktningsförutsättningarna i rättegångsbalken (1942:740) [RB] behöver vara uppfyllda, ska det även föreligga synnerliga skäl enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare [LUL]. Domstolen ska dessutom pröva proportionaliteten och om mindre ingripande alternativ kan användas i stället för häktning. Barn får som huvudregel inte vara häktade längre än tre månader, om det inte föreligger synnerliga skäl för fortsatt häktning.
Vidare behandlar uppsatsen det nya lagförslaget om skärpta regler för unga lagöverträdare. Föreslaget innebär att fler och yngre barn kan bli häktade. Samtidigt föreslås ett stärkt skydd för barn genom att barnets bästa uttryckligen ska beaktas vid alla åtgärder på häktet. I uppsatsen redogörs det även för de krav som följer av barnkonventionen. Slutsatsen är att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som tas rörande barn. Frihetsberövanden ska också ha stöd i lag, inte vara godtyckliga, användas som en sista utväg och under kortast lämpliga tid.
I analysen konstateras att den svenska regleringen i huvudsak överensstämmer med barnkonventionens krav genom de bestämmelser som finns i lagstiftningen. Det finns dock flera delar av Sveriges reglering och dess praktiska tillämpning som kan ifrågasättas ur ett barnrättsperspektiv och som riskerar att stå i konflikt med barnkonventionens krav.