Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE credits
Arbetet behandlar den svenska parlamentarismens upprinnelse, utveckling, framsteg,
kodifiering samt enligt min uppfattning begynnande deklination från sin ursprungliga
idealmodell. En naturlig startpunkt anser jag därför vara 1809-års RF som föregicks
av revolten och statskuppen mot Gustav den IV Adolf samt dess envälde.
Representationsreformen år 1866 markerade ytterligare det förlegade svenska
politiska ståndssamhället genom inrättandet av en tvåkammarriksdag. Sverige anses
ha varit det parlamentariska systemet troget allt sedan den Edénska ministärens
tillträde år 1917, trots att parlamentarismens kodifiering inte sker förrän i 1974-års
RF. Regeringsformen från år 1974 utgör en viktig brytpunkt ur många aspekter. Dels
föregås den av den politiskt viktiga partiella författningsreformen år 1969, som
avvecklar tvåkammarsystemet och inför enkammarriksdagen samt ett proportionellt
valsystem. Dels innebär 1974-års RF det definitiva slutet på monarkins tidigare
maktinflytande och monarken får framledes endast ett representativt mandat.
Parlamentarismens deklination anser jag vara särskilt påtaglig sedan Sveriges EUmedlemskap
år 1995 samt den påföljande politiska internationaliseringen.
Deklinationsprocessen innebär samtidigt att folksuveränitetsprincipen i samma
utsträckning urholkas, då folkets abstrakta och representativa inflytande allt mer
distanseras till ett överstatligt organ. Parallellt med och som en direkt följd av
parlamentarismens deklination och internationalisering, pågår enligt min mening en
frikoppling mellan riksdagen och regeringen å den ena sidan samt mellan regeringen
och statsministerämbetet å den andra. Denna utveckling mot statsministerämbetets
presidentialisering samt regeringens frikoppling från riksdagen, som står i korrelation
med parlamentarismens deklination, har kraftigt underminerat innebörden av
portalparagrafen i 1974-års RF 1:1.
2I relation till ovanstående politiska utveckling
ställs Sveriges parlamentariska och utomparlamentariska kontrollmakt samt huruvida
denna fullt ut är kapabel att kontrollera maktmissbruk och maktofullkomlighet bland
folkets förtroendevalda representanter. Ett återinförande av maktdelning i den
svenska politiken i form av en svensk författningsdomstol, kan vara en utmärkt
lösning, om föregående alternativ inte är till fyllest.
2011. , p. 72