Audionomen har en viktig roll i att säkerställagod vård inom hörselrehabilitering. Hörselgångs- och frifältsmätningar är viktigautvärderingsmetoder. Konsekvenser av att inte genomföra dessa mätningar kaninnebära att hörapparatens inte ger optimal förbättring för patienten. Syftet med studien äratt undersöka i hur stor utsträckning audionomerna i Mellansverige utförobjektiva kvalitetssäkrande rehabiliterings- och utvärderingsmetoder i form avhörselgångs- och frifältsmätningar samt vilka faktorer som kan påverka i valetatt genomföra eller inte genomföra dessa mätmetoder. Detta gjordes genom en enkätstudie som innehöll 25 frågor och besvarades av 107 yrkesverksammaaudionomer i Mellansverige. Frekvens på genomförande samt faktorerna till valatt genomföra eller inte genomföra hörselgångs- och frifältsmätningarundersöktes. Bemästrande av utförandet var den variabel som samverkade starkastmed hur ofta audionomerna i stickprovet genomför hörselgångs- ochfrifältsmätningar. Bättre tillgång till teknisk utrustning innebär mer frekventgenomförande av mätningar. Inställningen till upplevd nytta har även den ettstatistiskt signifikant samband med hur ofta mätningar genomförs. Dock är intetidsbrist en statistiskt signifikant påverkande faktor. Tillsammans förklararupplevd nytta, bemästrande och tillgänglighet av teknisk utrustning 46 procentav variationen i hur ofta hörselgångsmätningar genomförs. Audionomer som angerkvalitetssäkring och rutin på klinik som anledning att genomföra mätningarna,utför dessa statistiskt signifikant oftare. Studien indikerar att hörselgångs- och frifältsmätningar genomförs iliten utsträckning inom hörselvården i Mellansverige. Studiens resultat antyderatt tydliga rutiner ökar frekvensen av genomförda mätningar. Vidare indikerarstudien att ett positivt samband mellan ökat bemästrande och antalet genomfördamätningar finns.