Metod
Vid systematisk litteraturgenomgång identifierade vi 61 relevanta epidemiologiska publikationer med originaldata över samband mellan ALS och exponeringar i arbetslivet. Samtliga artiklar granskades och 34 av dessa studier uppfyllde kriterierna för god vetenskaplig kvalitet
Resultat
Bekämpningsmedel och andra kemikalier har i sju studier värderats med hjälp av frågeformulär/intervjuer. Våra metaanalyser visade att riskskattningarna var något högre för fall-kontrollstudier än för kohortstudier (1,82 respektive 1,47) och sammantaget blev riskmåttet 1,67 (95% konfidensintervall 1,14-2,44). Höga och statistiskt signifikant ökade risker rapporteras i de tre studier som fokuserade på jordbruksarbete; riskmått 2,4-4,7. Ett möjligt samband finns också mellan ALS och yrkesmässig exponering för metaller.
Tungt och långvarigt muskelarbete ofta i kombination med muskeltrauma kunna öka risken för ALS med RR runt 2,0. Till denna risk grupp hör professionella fotbollsspelare i europeisk och amerikansk fotboll. Däremot verkar inte fysisk aktivitet i arbetet och på fritiden påverka risken för att drabbas av ALS.
I 14 metodologiskt relevanta publikationer granskas eventuellt samband mellan ALS och exponering för elektromagnetiska fält (EMF) och/eller arbete med elektriskt utrustning. Våra egna metaanalyser samt tre publicerade metaanalyser indikerade en låg riskökning. Sammanvägd analys av exponeringar och resultat indikerar att också andra exponeringar än EMF skulle kunna förklara sambandet, t ex muskeltrauma till följd av elstötar.
Diskussion
Longitudinella epidemiologiska studier indikerar att ALS huvudsakligen drabbar personer som har en ökad sårbarhet (en genetisk disposition) för att sjukdomsprocessen skall starta. I kombination med olika exponeringar blir nervcellens sjukdomsbörda för stor så att sjukdomsprocessen startar.
Göteborg: Göteborgs universitet, 2014. , p. 65