To Örebro University

Syftet med studien var att undersöka om optimism och val avcopingstrategier påverkar det subjektiva välbefinnandet hosuniversitetsstudenter, samt om graden av optimism har en betydelse.144 studenter deltog i en enkätundersökning via ettbekvämlighetsurval. De väletablerade mätinstrumenten Brief COPE,LOT-R samt SWLS användes. En stegvis multipel regressionsanalyssamt oberoende t-test utfördes i SPSS. Resultatet visade att optimismoch val av copingstrategier påverkade subjektivt välbefinnande, samtatt högre optimism associeras med högre välbefinnande ochemotionsfokuserade copingstrategier. Vidare visade resultatet attdysfunktionella copingstrategier användes i högre utsträckning avstudenter med låg optimism. Optimism och copingstrategier hadebetydelse för det subjektiva välbefinnandet men optimism var dencentrala faktorn för ett högre subjektivt välbefinnande.

The purpose of this study was to investigate if optimism and thechoice of coping strategies affect subjective well-being of universitystudents, and if the degree of optimism has a meaning. 144 studentsparticipated in a survey through a convenience sample. The measuringinstruments Brief COPE, LOT-R and SWLS was used. A stepwisemultiple regression analysis and independent t-test was performed inSPSS. The results showed that optimism and choice of copingstrategies affect subjective well-being, and that greater optimism wasassociated with greater well-being and emotion-focused coping. Theresults also showed that dysfunctional coping were used in higherdegree of students with low optimism. Optimism and coping strategieswere important for subjective well-being, but optimism was the keyfactor for subjective well-being.